Konfirmationsveckorna. Som bara var fyllda med glädje, kärlek och vänskap.

Galtis. Där man hängde en hel dag för sol och bad.
Solnedgångar. De är så vackra.

Stranden. För att jag tycker om att chilla i solen.

Landet. Där man kommer bort från stadstressen och finner lugnet.

Havet. Bara så himla bra.

Båstad. Kanske vad jag saknar mest. Bl.a de sociala, trevliga och underbara människorna.

Friheten. Att kunna blunda och inte egentligen behöva tänka på någonting.

Shorts och tunna kläder. Och så de bruna sommarbenen förstås.

Glädjen. Det är ju aldrig fel att vara glad och lycklig.

Gotland. Med mina fina tjejer.

Sommarvädret. För att solen värmer både landet och själen.

Promenader till bageriet. Morgonpigga för att börja dagen med en nypa luft.

Kvällspromenaderna. Då man hälsade på folk, lyssnade på musik och såg solen gå ned.

Mys vid vattnet. I flera timmar.

Altanhäng. Med bra folk, då värmen fortfarande hängde kvar i luften.
Kärleken. Det är det finaste som finns.

Jag har gjort ett liknande sånt här inlägg tidigare, men åh vad jag tycker om den där årstiden. Aldrig någonsin har jag längtat så mycket till sommaren som jag gör nu. Det bara är så, jag är en sommarmänniska helt enkelt. Berätta gärna om era favoritårstider! Puss.